Ta mig dit.
Härligt att strosa nedför trapporna i Montmartre. Sätta sig på ett Café och äta Baguett med alldeles för mycket jordgubbsmarmelad. Runt omkring en pratas det franska och bara en liten bit från caféet ligger Sacre-Coeur. Där står fortfarande mannen som var utklädd till staty, den där mannen som insisterade att pussa dig på kinden framför turisternas kameror. På tunnelbanan dansar småpojkarna än och nedanför Sacre-Coeur delar man forfarande ut armband, och de har ingen besvärjelse över sig. Du återvänder till hotellet efter en dag av turistattraktioner och fika på uteserveringar, till hotellet med de blommiga väggarna och den lilla balkongen. Nu är det dags att göra sig i ordning för utgång, man dricker i vänners lag och när du kommer ut är det inlines tävling. På kvällen sitter du med en bästa vän på balkongen med smirnoff, non-stopp, knäckebröd, sprite och Nutella. Stunder som dessa känns det fint att vara vid liv.
En pretantiös harang, likväl en välbehövlig. Lite vardagsterapi.
Ännu en comeback från fröken.
13 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar